ATT SKAPA ETT MONSTER

"Jag vet inte vad jag ska säga. Jag är så djävla ensam. Ensam och mobbad på jobbet. En massa fruntimmer. Jag hörde dig på radion, tyckte du verkade ärlig. Ringer för att du inte skall fortsätta med alla de som du misstänker, du har aldrig pratat med mig. Jag har aldrig gjort något brott tidigare. Brevet med de urklippta bokstäverna postade jag utanför centrallasarettet i Kristianstad. Bokstäverna kom från Expressen. Ångrar mig så in i helvete. Oförlåtligt. Fullständigt ensam. Inga släktingar. Det du sa om släktingar passar inte in på mig. [...] Jannike var dogad, hade spruta med sig. Jag blev aggressiv, tål inte att någon använder knark. Såväl Jannikes som Helens kläder är uppeldade. Helen låg med huvudet ut mot vägen, Jannike med huvudet mot Hässleholm. Jag kan inte berätta mer, jag får 20 år. Fan vad det blev poliser på centralen. Jag står inte ut (gråter) Det finns ingen ursäkt för det jag har gjort. Det var en ren tillfällighet att det blev Helén. Berätta det för hennes föräldrar. Jag kan inte se dem i ögonen. [...] Jag klarar inte av ensamheten. Jag la Helen i Bröd vid 21-tiden dagen efter försvinnandet. [Fråga] – Var säcken trasig? [Svar] – Ja, en arm eller ett ben stack fram [...] [Fråga] – Vad har du använt att slå med? [Svar] – Ett järnrör, olika rör men ganska lika varandra. [Fråga] – Vad ströp du dem med? [Svar] – Ett nylonrep 8mm, blått, Hundhåren du hittade kom från min kompis hund, en schabrador. Några andra djur har jag inte haft tillgång till. Plastsäckarna var sådana som jag köpt antignen på Biltema eller hos Totte i Hurva. [...] Du fattar inte hur ensam jag är, jävla ensamhet. Jag skäms, det jag gjort är oförlåtligt. Ni behöver inte befara att det skall hända fler gånger. Du behöver inte fundera över de andra du misstänker. Det är jag som gjort bägge. Förklara för Helens föräldrar. [Fråga] – Hur transporterade du Jannike? [Svar] – Inrullad i en ryamatta. Ryamattan kan du aldrig hitta. Jag skulle betala 2000 för en helnatt. Hon hann bara in i bilen innan hon började prata om knark. Jag blev vansinning när hon pratade om knark. [Fråga] – Gjorde du något annat med kroppen? [Ingent svar]. [Fråga] – Varför blev det Bröd och Hässleholm? [Svar] – Ren tillfällighet, inget speciellt skäl, kunde lika gärna hamnat i Sjöbo. [...]"